Har sitter en gronsaksforsaljare och laser tidningen,ganska ovanlig syn.Inte manga laser sa varst mycket. Men tidningen kan ju ocksa anvandas till att sjasa bort hungriga kor.
Denna lyckliga dag kom kvinnorna som vi kommit overens om .Den lilla gruppen var bara 13 stycken, sa det var valdigt lugnt och skont.Vi delade in dem i tre grupper.1)ATT GORA GARNPORTIONER/elsa Deras dampade smaprat ,medan de vevade garn,var musik for mina oron.Observera fortet i bakgrunden, Ett varldsarv, som sakta vittrar bort, men fortfarande ar det som en gyllene sagoborg.
2)Kulwinder larde ut Blueprint,knappnalshal efter ett monster uppritat pa monsterpappret.Det bla astadkoms med blatt fargpigment utrort i fotogen el.dyl.,som stryks pa monsterpappret som halls alldeles stilla pa broderityge. "Neej" sa bade Agri och Jatani, kvinnornas gruppledare "det ar for svart det klarar vi inte", sedan markte de till sin fortjusning att de kunde!Sa gar det till med sma sma steg i sjalvtilliten!
3)Britta fordjupade sig i strykningens svara konst.Forst tvatta handerna, o.s.v. Ofta ar elektriska prylar direkt livsfarliga,losa oskyddade sladdar m.m. sa aven sadan kunskap behovs. Sedan var det dags for en vilostund.Sedan var det dags for fruktstund m bananer.Och till sist fick de gora paket av nygjorda blueprints och garner till sig sjalva och sina kamrater.En pedagogik som gjord for smaskolan. Men det maste borjas dar har vi markt.
Kvinnorna markte sakert vilken skillnad det blir nar de far koncentrera sig utan barn eller 20 andra hojtande askadare.
For oss var det ett guldlage!
Injte alls trotta gick vi hem efter val forrattat varv.
Elsa
1 kommentar:
Hej Elsa och Britta!
När jag bläddrar i era bilder är det som bommor och fjärilar som flyger förbi. Tänk om vi kunde ha lika vackra kläder här i Sverige. Vi har verkligen en torftig klädkultur, gråtrist,glädjedämpande. Men det har väl med vädret och naturen att göra. På sommaren har folk ju i alla fall lite färggladare kläder.
I alla fall hoppas jag att det fortfarande går bra för er och att ni har hälsan.
Håkan och jag har haft en lugn jul och en nyårsvistelse i Skärkäll med lite knytkalas och fantastisk stjärnhimmel. Och klättring i isiga berg med utsikt över det kalla blåa havet.Varit förkylda och läst flera uppskakande böcker, senats Svart Jord av Gunnar Lindstedt om matsituationen i världen, mycket bra. Ja, vi lever verkligen i en förnekelsekultur, det inser man de få ögonblick man är vaken.
Men ni gör ju något! Tack för det.
När kommer ni hem?
Kramar från Lena
Skicka en kommentar